ufer

Sitter hemma hos M och känner mig vilsen och orolig..

Det händer så himla mycket runt omkring mig just nu som jag inte riktigt kan förklara..
Man vill ju inte bli för detaljerad...

jobbet är upp och ner hela tiden.. man känner sig väldigt orolig över det hela tiden..
Vill ju verkligen att allt ska funka och rulla på men det känns som att man blir motarbetad hela tiden.. inte utav övrig personal och så men utav en massa annat..
Vet inte riktigt hur jag ska få det att gå runt.. =S
Varför kan det aldrig bli som jag vill?!?!?!

Vännerna?
Förhållandet?
Man vet inte riktigt vad man ska säga?
Hur ska man kunna stötta?!?!
man vill ju aldrig någon något illa.. men i vissa fall kanske det redan är för sent.. Har det sagts för mycket redan?
Eller kanske för lite!??
Detta vänder upp och ner på min värld...


Det förflutna kommer alltid tillbaka...
Karma?!
Nej jag tror inte på det tramset längre..
Men som sagt : What goes around comes around..

Mitt förflutna kom tillbaka till mig idag... Alla tankar jag så länge har förträngt...Som man igentligen inte vill prata högt om.. Men som bara är....
Mitt hjärta går verkligen sönder när jag tänker på det som var, där och då...
Och med facit i hand så kan jag väl säga att det var värt det...
Så varför gör det fortfarande så ont?!?!

Jag antar att jag bara är en rädd och vilsen själ...
Jag tror på den sanna kärleken...Den, Det...Som händer en gång i livet...
Men jag kan ändå  inte låta bli att tänka: Är det här allt? Är jag nöjd?

länge sen jag kände så här.. Men är verkligen helt off...
Kanske blir påverkad utav omgivningen...





Varför kan du inte förstå mig?
Ibland känns det verkligen som att du inte bryr dig...Det går inte att gå vidare om man inte släppt det gamla..
Vilket du inte verkar ha några problem med...Jag säger inte att du är dålig på något sätt.. Men...
Allt jag vill är att ha lite förståelse...



XoXo