ufer

Tankspridd..

Borde igentligen inte sitta och blogga men måste ventilera någonstans...!


För tillfället vet jag ärligt talat inte hur jag mår...
Inombords är jag så sjukt stressad och ledsen..
På utsidan är det nog inte någon som märker någon skillnad..

Och det kanske är så jag vill ha det, eller är det det?


Jag & M pratar väldigt mycket och han är helt underbar som orkar lyssna på mig jämnt...
Han får mig alltid att känna mig lite bättre och lite tryggare...

Så varför sitter jag alltid och tänker FÖR MYCKET när jag är ensam?


Jag vet vem jag är och jag vet vad jag går för...
Men jag vet inte vad jag vill





XoXo